Grälet (och annat tankebajs)

Det har varit 2 rätt så omtumlande dagar nu. Gigantiskt bråk med mina föräldrar. Det kan säkert tyckas vanligt för vissa, men i min familj bråkar vi inte. Det hela slutade med att både mamma o jag grät och att jag tillslut sa till dem att lämna mig ifred. Men nu hoppar jag för fort fram känner jag. Så här var det:

Det första som händer när mamma kommer hem är att hon kommer in på mitt rum o säger med en rätt gnällig röst: "Har du inte städat här än?". Innan jag hinner svara kommer hon med en ny grej: "Och har du sökt de där jobben?" (Jag har varit på arbetsförmedlingen nu o trixat ihop en hel hög med jobb att ringa upp). Jag svarar "Nej det har jag inte" lite bittert. Sen börjar hon mala på om hur jag "måste söka nu annars försvinner jobben" och "jag vet ju att du inte mår bra nu, men det blir inte bättre av att du inte gör något!". Jag svarar inte och jag låtsas inte höra hennes eviga tjat. Sen är hon tyst en stund...

Tills: "Du kunde iallafall tagit ut disken". Då kunde jag inte hålla mig längre och all frustration som byggts upp under några månader bara forsade ur mig... Jag förklarade (med ett väldigt argt och irriterat tonläge) att jag mår verkligen inte alls bra nu och att de inte gjorde det bättre med all press de la på mig om att jag var tvungen att göra ditt och datt. Vad jag inte sa till dem var att anledningen till att jag mår dåligt inte beror helt på min sysslolöshet, utan också på att min flickvän ignorerar mig... Hon har sina själ, men de är inte alls av det slaget att ignorera sin pojkvän... Samtidigt som det är så, så finns där en annan flicka som jag också tycker om som har en pojkvän hon inte vill skiljas från. Jag förstår henne verkligen och jag vet att det inte kommer bli hon och jag...

Hör bara på mig! Jag är så jobbigt klyschig! Söker kärlek där jag kanske inte kan finna den... Jag menar, herregud! Den finns ju inte ens hos min flickvän! :(

Oj... Kom visst helt från ämnet ett tag nu... Jaja, tillbaka:

Efter grälet så pratade vi inte på hela kvällen. Jag satt ensam på mitt rum hela natten och gick tillslut ut och rökte.. Klockan var ungefär 4 och det var bara några tunna moln på himmeln, annars var det helt stjärnklart och fullmåne. Jag stod där och stirrade in i månens kalla sken och kände mig plötsligt helt varm i kroppen. Jag tänkte på alla jag älskar; Emil, Hanna, Martin, Malte, Mauritzio, Hansen, Alexandra, Tobbe, Jeanette, Ice, mamma och pappa... Mamma och pappa... Jag älskar dem också... Detta tänkte jag på där ute i höstkylan.

När jag kom in igen så skrev jag ett brev till dem där jag ursäktade mig för att jag var så fruktansvärt jobbig nuförtiden, och förklarade att de bara behövde ge mig lite tid så jag fick rannsaka mig själ o vad jag vill. avslutade hela brevet med: "Älskar er //Jesper"

När jag vaknade idag fanns ett brev tillbaka på köksbordet. Det började med: "Vi älskar dig SÅ OTROLIGT MYCKET!". Det var allt jag behövde :)

Jag har varit glad idag

Tankar

Min skalle sprängs med tankar. Det är en underdrift att säga att det snurrar i min skalle.

Delar av mig är lyckliga, medan andra bara är besvikna eller kanske ledsna. Jag är lycklig för att nu kan jag släppa en grej som suttit på hjärnan ett tag och jag fått ett perspektiv på mina känslor. När jag ser dem nu så är de inte alls lika de jag trodde de var liksom. Kärlek visar sig vara konstig tills man tar några steg tillbaka o tänker efter.

Och Lin. Hon är min flickvän och jag tycker om henne väldigt mycket. Men genom hela vårt förhållande har hon inte viljat stiga på maslows behovstrappa, medan jag inte heller kommer över steg 1 utan henne. För trygghet är inget jag känner just nu. Gemeskap kan jag känna, men kärleken i steg 3 är något jag inte känner på det speciella sättet som bara någon som man älskar kan ge en. Mina vänner ger mig stor kärlek och jag älskar dem så mycket, men det är ju något om saknas. Tror säkert att iallafall någon vet jag pratar om här, men det gör jag knappt själv. Men en sak jag vet är att jag inte kan leva såhär länge till. (hoppas verkligen Lin läser detta.. Vet inte ens om hon vet om att jag bloggar lite...)

Jag vill klättra ju...

Idag

Igårkväll var jag hos Alexandra o pigga upp henne med lite saft o vetelängd ^-^v! Vi drack te, spelade supernintendo och pratade. Det var väldigt trevligt! Och ikväll är det feeeest! Lasse Lindh spelar på Perrong 23 här i Hässleholm! Det kommer bli väldigt bra känner jag! Kommer få träffa min lilla fina Lin ikväll också så jag är relativt exited!

Sen måste jag prata lite om min mamma.. Hon kom in till mig för typ 2 timmar sen, och försökte prata med mig om hur jag känner mig. Problemet med min mamma är att när hon pratar med en så har hon en ton som är gnällig, sur och jobbig. Orkar inte lyssna på henne! Pratar man med pappa så låter han för det mesta arg, men han tjatar inte på en som mamma gör. Att verkligen prata med pappa på rikitigt är dock nått av det bästa som finns.. Han har så bra lösningar på saker, och när han pratar med en så kan man automatiskt bli glad efter ett tag. Dessutom har jag haft de bästa fyllesnacken med honom :P

Älskar er alla

Tankar

Jag skriver, därför finns jag.

Behöver terapi så tänkte: Jag startar en blogg! Först lite om mig själv kanske..

Jag heter Jesper och har "precis" gått ut gymnasiet. Vet inget om vad jag ska göra nu... Eller sen are för den delen. Har en massa idéer, men hittar inte ut för alla krav just nu. "skaffa körkort", "Gå till arbetsförmedlingen", "slösa inte upp dina pengar" etc. etc.

Jag hatar det... Men jag vet att jag inte är ensam om skiten! Just därför finns det skriver jag här. "Tankar om det" kommer handla om mitt liv, och vad som händer. Varför det händer och hur problemen som uppstår kan lösas. Skriver här också för att få andra vinklar på mina tankar och så, för just nu är det bara ett virrvarr.

Ibland så skriver jag ihop poesi för att få ut allt, ibland målar, men för det mesta skriver jag bara ut allt. Ser ni en målning på sidan så skicka ett mail till mig (bippopp@hotmail.com) så får ni målningen av mig förutsatt att ni betalar frakten. Behåller aldrig målningar själv nästan...